Jag satt som förstenad och kunde inte röra en enda muskel efter Chase hade berättat allt. Killen vid kassans namn var Chase. Av vad han sa var jag tydligen tillsammans med en annan kille, hans bror, som då heter Carlton och eftersom att jag valde Carlton före ”Zack”, som visade sig att det inte var hans riktiga namn, blev jag sedan bortförd på kvällen. Chase sa då att Carlton försökte att ta självmord för att jag inte var där och att det var jag som räddade hans liv. Chase hade sagt till Carlton att han skulle hitta mig och det gjorde han, lite mer än 3 gånger såg han mig gå i affären där jag tydligen hade handlat kläder flera gånger förut. Han meddelade Carlton om detta som sedan skrivit ett kärleksbrev till mig och skickat det med Chase som hade skrivit början utav lappen. Han förklarade även att han hade undersökt vad det är ”Zack” håller på med och varför jag inte kan komma ihåg massa saker. Chase hade lyckats att hitta trasan som jag hade blivit drogad med och tog prover. Han hade blivit chockad av vad det innehöll och försökte ingripa flera gånger och ta mig ifrån ”Zack”. Det han skrev med att om jag hittar lappen innan den 23:e november så finns det fortfarande tid var för att jag hade blivit drogad så många gånger så snart skulle min hjärna få syrebrist och sedan skulle hjärtat att sluta pumpa blod och jag skulle slutat som död.

- Så vad du säger är alltså att jag heter Elizabeth och att jag är faktiskt tillsammans med din bror som då heter Carlton som försökte att ta självmord men hans bror, du, skulle se till att hitta mig och sedan skulle jag och Carlton åka iväg någonstans säkert?

- Ja. Jag vet att det kanske låter lite knäppt om man säger det så, i korta meningar och inte går in på djupet men du måste tro mig!

- Jo jag tror dig det är bara det att min hjärna har inte bearbetat denna informationen ännu... Och du vilken dag är det idag?

Han tog upp sin arm och vred sin handled där hans klocka var.

- Snart midnatt, den 21:a blir det då.

- Så 2 dagar...  sa jag till mig själv oroväckande.

- Ja, men om vi har tur hinner vi hem till Carlton där han har tillverkat ett elixir som dödar alla de ämnena som har varit i drogen.

- Just det! Sa jag nästan lite för högt och tog fram flaskan med den blåa vätskan.

- Vad är det för något?

- Jag vet faktiskt inte.. Jag hittade den i Zacks garderob, långt in. Så det är ju något han har velat gömma ifrån mig.

Chase reste sig ifrån pallen han hade suttit på och gick fram till mig. Han greppade tag i flaskan och den höll nästan på att gå i golvet. Jag fick ut mig ett litet skrik men Chases reaktionsförmåga var bättre än vad jag trodde och fångade den ungefär 4 cm infrån golvet. Han gick iväg som inget hade hänt och kollade genast upp vad det var för något. Efter ungefär 30 minuter eller mer hade han kommit fram till att det var samma sak som jag hade blivit drogad utav innan.

2h senare

När vi hade ätit lite smått och fått i oss energi var det dax för oss att åka hem. Chase gick ut först och kollade om det fanns någon i närheten och sa att kusten var klar. Bilen var ungefär 2 meter ifrån ingången. Chase gick fram till bilen och öppnade bakdörren och jag klev in. Han öppnade sedan dörren vid förarsätet och klev in han med.

Vi hade kört vad som kändes som en kvart tills Chase stannade bilen. Han viskade till mig att jag skulle gömma mig, så jag fick panik och skrek var. Han sa att jag skulle krypa in under baksätet så jag fick ta upp sätena sedan lägga mig under, vilket var väldigt trångt och inte alls bekvämt. Chase fortsatte att köra bilen efter jag hade gömt mig men efter ett tag kunde jag känna att han stannade igen. Jag hörde att det var någon som öppnade dörren och måste ha dragit Chase ut ur bilen. Sedan hördes det en smäll. ”Res dig upp då, om du nu vågar stjäla min tjej ska du fan våga slåss också!” Det måste ha varit ”Zack” som hade skrikit. ”VAR ÄR HON?!” Jag registrerade att det kom en smäll till. ”SÄG VAR HON ÄR, ANNARS KOMMER DU INTE GÅ IFRÅN HÄR LEVANDE!!” Jag kunde inte låta Chase bli slagen till hans död medans jag vara låg här och lyssnade på. Vad ska jag göra?  Plötligt kändes det som att tiden bara stannade och att jag fick tid att tänka. Jag kan öppna här och sedan smyga ut ur bilen. Kanske visa Chase på något sätt att jag är ute och låta han ransaka bilen? Eller så kan jag smyga ut ur bilen, sedan komma i bakhåll på ”Zack” och hoppa på honom.

Jag tryckte upp sätena så tyst jag kunde och långsamt som möjligt. När jag hade tryckt upp sätena en litet bit så det hade bildats en liten glipa kunde jag se Chase, han var inte alls i det tillståndet som behövdes för att han skulle slå tillbaka. ”Zack” hade slagit sönder honom helt och hållet. Chase kunde knappt resa sig upp. ”Zack” var för upptagen med Chase att han lade inte märke till när jag gick ut från under sätena och smög ut ur bilen. Jag gick sedan långt bort och inne i mörkret för att inte synas och försökte komma bakom där ”Zack” stod. När jag var i buskarna bakom var det enda jag kunde tänka på, hur ska jag göra nu. Jag hade 3 val:

1. Gömma mig eller springa iväg.

2. Visa till Chase att jag är ute och sedan springa iväg

Eller 3. Hoppa på ”Zack” och hoppas på det bästa.

Jag tog sats och sprang med all fart jag kunde få mot ”Zack” och hoppade upp på hans rygg och la mina fingrar på hans ögon och tryckte. Chase skrek och ”Zack” sprang runt och vinglade som en galning som i försök att få bort mig från hans rygg. Till slut ramlade jag av och han la sig ovanpå mig och höll fast mina händer och ben. Jag vred mig åt alla håll men jag var fast. Med ena handen tog han fram en trasa och kastade den på marken. Sedan tog han fram en sån dära flaska med den blåa vätskan i och hällde på trasan men när han bara hade fått några droppar på trasan hade Chase tvingat sig upp och sparkat på handen där han höll flaskan i så att flaskan flög iväg och krossades. ”Zack” tog trasan och tryckte den mot min mun och näsa och jag började att förlora medvetandet. Jag kunde se hur ”Zack” sedan slog på Chase så han vek sig och ramlade på marken. Han bar mig till bilen och....

Jag vaknar upp på hård och kall asfalt täckt utav snö. Hur länge har jag legat här, var är jag och vad heter jag?! Jag reser mig upp och ramlar nästan ner med huvudet mot marken. Varför känns detta så bekant, denna platsen? Jag stirrade ut mot horisonten och kunde se den röd/orangea färgen från solen som höll på att gå upp. Efter några kilometer kunde jag se en människa gå ut ur sitt hus. Jag gick fram mot honom och frågade var jag är någonstans.

Han hade mörkt hår, nästan helsvart men hans ögon var som kristaller, ljusa och något som jag definitivt hade sett innan, men var och hur?

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Phew, långt kapitel eller vad tycker ni. Iallafall längre än de andra. Gilla och kommentera osv osv om ni tyckte om den eller inte. Skriv era tankar och var ni tyckte. Det hade varit super för då hade jag typ vetat hur jag skulle göra till nästa gång kanske. Iallafall, kapitel 4 och jag borde sova nu! Godnatt och ciao!